one step closer…
Det är nu några månader sedan jag och en nära vän var på semester i New York.
Jag blev helt galet kär!
Kär i allt vad den staden står för, all den smidighet, ärlighet, energi, fart och fläkt och bara tanken på att det aldrig är stäng på Manhattan, alltid är någonting öppet. Det är verkligen staden som aldrig sover! Och jag älskar det.
Vi bodde på ett alldeles fantastiskt hotell, alldeles intill Central Park, perfekt avstånd till allt.
Sightseen, Empire State Buidlning, shopping i downtown, promenader längs 5th avenue, filminspelning med will smith på Times Square, dyra drinkar i Meatpacking District, lunch i central park och många många shopping påsar från macys, urban outfitters, victorias secret, steve madden, guess ….
Våra dagar in the big apple innehöll så många upplevelser så de hade räckt för ett helt år..
Jag blev väldigt förvånad över hur snälla folket i New York var, de sa alltid ursäkta.. om allt. Om jag gick in i dem, då sa de ursäkta. Och lät som om de menade det, man ville nästan springa efter dom och förklara att det var jag som stötte i dom. Mitt fel, det är jag som ska be om ursäkt. Men man vande sig snabbt med att själv alltid säga ursäkta, om allt. Väldigt bra egenskap tycker jag, det blir trevligare stämning då.
Men man märker direkt om det är turister, dom ska först fram, tar störst plats och har naturligtvis kameran i högsta hugg. (även fast ja själv var turist..!)
Men vad gör väl det i en stad som den, alla har sin plats där. Ingen kollar konstigt på någon. Du kan helt enkelt vara dig själv, rakt igenom, och ingen kommer ens lägga märke till dig. Såå skönt!
Sedan dess att vi var där på semester, vilket förresten var en helt fantastiskt perfekt semester i en storstad, så har jag vetat att jag snart skulle tillbaka dit. Jag vet att jag hör hemma där, just för att jag kände mig så hemma där.
När jag nu har skickat in en ansökan till Cultural Care om att få åka till New York som Au Pair känns allting plötsligt väldigt rätt. Och jag hoppas att allting kommer att gå vägen med min resa till the big apple.
Men jag har lärt mig att livet kan ha sina u-svängar som man inte riktigt räknat med och som allting annat här i världen så tror jag allting i mitt liv har en mening. Är det meningen att jag ska spendera ett år i Usa och vara Au Pair så kommer det att hända. Och jag kommer bli så lycklig!
New York Here I (hopefully) Come! =)
New York.
Det var där som jag förälskade mig i gula taxibilar,
höga betonghus, smutsiga gator och trånga köer
i en alldeles fantastiska stad!
Det blev Min Stad! Mitt New York!